När man är sjuk får man...

... sova hur mycket man vill
... strunta i att diska, även fast man borde
... strunta i att städa, även fast man borde
... äta lussebullar och julmust till frukost, lunch och middag
... tillbringa all tid i sängen
... kompensera för sunkigheten med att gå runt i sina finaste skor
... äta all eventuell mat i sängen
... strunta i att svara i telefonen
... beklaga sig för mamma hur mycket som helst
... gå runt i pyjamas hela dagen
... köpa orimligt dyr anthon berg-choklad och sen äta obegränsade mängder av den

2008 i ett inlägg

Min favoritbloggerska Annika Marklund hade sammanfattat 2008 så bra. Jag tänkte göra samma! Here it goes..

Det gångna årets…

…mest omvälvande förändring: Blev lite av en annan människa efter mammas och min Indien-resa i mars.

…värsta misslyckande: Har inte tagit hand om mig själv så väl som jag skulle vilja, men jag ska försöka ta lärdom och lyckas bättre nästa år.

…lyckligaste ögonblick: När jag fick leka med barnen på TCV!

…sorgligaste händelse: Jag vet faktiskt inte..

…mest irriterande: Otrevliga människor som inte bryr sig om någon annan än sig själv.

…största bedrift: Jaa nu känns det ju inte direkt som att jag har åstadkommit något stort.. men jaa.. att skaffa mig ett heltidsjobb kanske? Go me.

…nyttigaste lärdom: Att det är bara jag själv som kan göra mig lycklig.

…finaste present: Indien-resan som jag fick av mami.

…roligaste: Mina kollegor på EF håller mig vid liv på jobbet!

…tråkigaste: Att Johanna lämnade Västerås :(

…underligaste upplevelse: Att bli fotograferad av hundratals indier på Taj Mahal.

…bästa nyhet: Go Obama!

…godaste maträtt: Maträtt och maträtt... den där tårtan som serverades hos Johanna och Hans var bland det godaste jag ätit ever.

…mest minnesvärda resa: Take a guess...

…bästa bok: Ja den enda boken som jag har läst under året är Jetsun Pema - My Tibet.. så det blir väl den.

…bästa film: Wall-E!

…bästa tv-program/serie: Gossip Girl.. jag vill ha Blair Waldorf's garderob.

…musikaliska upptäckt: Åååh Coldplay.

…bästa konsertupplevelse: Jag har inte varit på nån konsert...

…flitigast använda plagg: Kan vara min fina röda kjol från Topshop. Som nu finns på rea.. såklart.

…värsta modemiss: Oj jag vet inte, jag gör säkert ganska många utan att jag vet om det. Men om vi ska prata om andras modemissar så tycker jag att folk i allmänhet inte ska vara såna trendslavar utan istället klä sig i kläder som passar och som man trivs i.

…mest överskattade trend: Var ska jag börja? Småblommigt, päls, spets, nitar, skinnjackan.. Man behöver inte ha på sig alla trender samtidigt.

…mest underskattade trend: Jaa jag älskar ju spets ändå, jag tycker det borde vara en trend jämt! Och höööga klackar.

…mest pinsamma ögonblick: Oj.. jag vill inte minnas att jag har gjort nåt riktigt, riktigt pinsamt. Men om jag har det behöver ni inte påminna mig!

…bästa sajt: Var vore mina dagar utan Facebook?

…sämsta köp: Tycker inte att jag gjort nåt riktigt dåligt köp, jag försöker dra ner på dem. Eller ja, det kanske skulle vara allt smink som jag köper på mig och sen aldrig använder..

…bästa köp: Alla mina skor!

…roligaste fest: Oj.. vet inte riktigt. Men som sagt, restaurangfesten var en av de bästa på länge.

…finaste bild: Hmm... vet inte riktigt!

…biggest mistake: Att låta andra påverka mig negativt är något jag ska försöka sluta med till nästa år.

…biggest regret: Je ne regrette rien.

…vackraste sms: Alla som ligger sparade på min telefon.

…mest inspirerande: UnderbaraClara!

So long

Idag drar jag till Stockholm för att hälsa på Johanna. Och kanske hitta en klänning att ha på nyårsafton.

Japp!

Be my mirror, my sword and shield

Nu sitter jag hemma i soffan och slöar. Har precis bakat lussebullar och kollat på två avsnitt av Band of Brothers. Har sett hela serien två ggr tidigare tror jag, men fick låna dvd-boxen av Dan så jag tänkte kolla igenom den en gång till. Jag bakade extra stora lussebullar och nu har jag ont i magen. Har ätit för mycket deg.

Jag jobbade ju som sagt på Pluto på juldagen. Fyfan, den kvällen hamnar på delad förstaplats över värsta kvällarna ever, tillsammans med den kvällen i Ludvika för längesedan. Jag har aldrig varit så arg på en spelare som jag var den kvällen. Jag har aldrig ens skrikit så mycket åt en människa som jag gjorde då. Sjukt arg var jag, men han ska inte få ta mer av min energi... blir arg bara jag skriver om det. Jag skrev ett långt ilsket blogginlägg om hela incidenten när jag hade kommit hem på kvällen, men jag låter nog bli att publicera det. Jag måste tygla min ilska lite.

Igår var jag och Sandra ute på Pluto för att festa lite. Vi hade ju totalt missat att det var nån slags gymnasiefest... Men vi hade rätt trevligt ändå, och det var så mysigt med snön uppe på terassen :) Jag tycker om att gå ut och dansa hela natten, för när jag står där i vimlet hör jag bara musiken och tänker inte på något annat. Inte förrän jag kommer hem upptäcker jag att jag har blåsor på fötterna.

Jag hade ju sett fram emot att få vara ledig nu i några dagar. Fem dagar i rad skulle det bli, bortsett från juldagskvällen på Pluto. Jag längtade efter att sova länge varenda dag.. inte ha några speciella planer, och kunna sitta uppe sent på kvällen. Jag borde ha fattat att det var för bra för att vara sant. Idag satt jag nämligen på jobbet igen. Hade sovit kanske två timmar under natten, jag låg och vred mig hur länge som helst. Blä. Hade iaf trevligt med Sara på jobbet, vi beställde mat från Grekiska Kolgrillen och lyssnade på bra låtar på youtube.

Var och kollade lite på stan idag efter jobbet ifall jag skulle hitta nåt roligt på rean. Min plånbok är glad eftersom det bara finns skitfula kläder i alla butiker, jag blev uttråkad efter typ 45 minuter och gick hem istället.

Mer jul.

Det var en mysig julafton igår. Som vanligt åt jag tills jag höll på att spricka.. Äter mig alltid mätt på lax, så typiskt mig. Men jag orkade iaf en korv. Och två köttbullar. Och efterrätt orkar man ju alltid.

Jag fick fina presenter.. många muminmuggar (I love Mumin), en finfin godisskål, en pysselbok och lite annat. Dan blev glad över tavlan han fick av mig. Jag hade målat en ung version av Elizabeth Taylor.. han hade önskat sig det så det var bara att ta fram penslarna. Men den blev riktigt fin faktiskt.

När vi var på väg hem sen så åkte vi förbi mammas och Olas nyköpta hus. De har flyttat in i ett hus längs med Svartån. Jättefint var det, med inglasad uteplats och två balkonger. Jag som alltid har önskat att bo i hus är totally excited över sommarens kommande grillpartyn :P

Snart kommer Dan och hämtar mig, vi ska fira jul hos pappa idag. Så jag antar att det blir ännu mera mat... It never ends. Ikväll jobbar jag på Pluto.. 19-03.. kommer troligtvis att dö. Men jag hoppas att det blir roligt och att folk kan uppföra sig. Orkar inte med några drägg.

God Jul

Nu drar jag till Kvicksund för att fira jul med släkten. Ska bli mys. Har en liten klump i magen för att pappa inte ska vara med, men jag ska försöka dränka den klumpen i ohälsosamma mängder julmust.

Ha det.

Utekväll

Ja jag hade ju faktiskt riktigt jäkla roligt igår. Musiken var grym och sällskapet likaså. Har nog inte haft en så rolig kväll på bra länge. Dansade hela natten tills fötterna värkte, men it's aaaaall worth it. Imorse kände jag mig inte så motiverad att gå upp ur sängen, men det löste sig det med.

And that's about it.

Oh the commitment

Jaa men jag förundras verkligen över folks engagemang. Enda anledningen till att jag vill vara med är för att få träffa mina kollegor och ha kul, men folk kan inte ens besvära sig med att komma förbi en stund och säga hej. Man behöver inte dricka, man behöver inte vara uppe hela natten, man behöver inte följa med ut på krogen. Men man kanske kan visa nåt slags engagemang när någon ordnar en tillställning för att stärka gemenskapen och se till att vi har roligt tillsammans. Det här känns som en ständig upprepning, och jag blir jävligt less. Det känns som att jag personligen blir dissad för varenda jävla "jag kan tyvärr inte komma ikväll"-sms som jag får.

Nej men kom inte då.

Nu kanske det spårade ur lite men det är så jag känner och jag blir så jäkla besviken. Orkar fan inte med något alls längre, varför är jag omgiven av människor som bara inte bryr sig? Som om jag inte redan hade tröttnat när pappa bestämde sig för att hellre sitta hemma ensam på julafton än att fira med mig och min bror. Åååååhhh jag känner mig så uppskattad så det finns inte!

Att fördriva tiden på jobbet

Stänger du av mobilen när du sover? Nej.
Vem såg dig senast naken? Jag själv.
Hur såg du ut på högstadiet? Liten med råttfärgat hår och glasögon.
Hur kommer du se ut om tjugo år? Som mamma.
Hur var du på dagis? Jag gick hos dagmamma. Var jätteblyg och pratade helst inte med någon. Var rädd för en dum kille som hette Dennis.
Hur är du att ha som arbetskamrat? Bra tror jag.
Biter du på naglarna? Nopes.
Har du något handikapp? Inte utöver min exeptionellt dåliga syn.
Är du rädd för att få hängbröst? Jag tänkte inte få hängbröst, så nej.
Tror du att gud är en man eller en kvinna? Jag tror inte på en enda gud.
Svär du? Ja men jag borde sluta eftersom det låter förjävligt. Oops.
Är du trevlig mot jehovas vittnen? Jag är instinktivt trevlig mot alla. För det mesta.
Hur homo är du på en skala 1-10 ? Jag har inte utforskat det området, så I wouldn't know.
Tror du på utomjordningar? Jaaaa.
Om du var tvungen att välja en maträtt som du måste äta varje dag livet ut? Lussebullar. Med julmust!
Vad finns alltid i ditt skafferi? Icas Ekologiska Chokladdryck (mycket godare än O'boy).
Vilken mat är den största missen att bjuda dig på? Lamm eller hästkött vore ingen hit.
Ljuger du? Vanligtvis inte.
Har du kysst en polis? Nej.
Är du rädd för securitasvakter? Haha... nej. Vore besvärligt att gå till jobbet då.
Har du någonting att dölja? Det finns saker som jag inte berättar för vem som helst, men that's it.
Vad har du på din nyckelknippa? Nycklar och Snorkfröken.
Är du / har du varit gift? Nej.
Skulle gå upp klockan tre på natten en arbetsdag för att hämta din partner från krogen fast det går nattbussar? Ja, sen skulle jag vara sur i flera dagar.
Kan du laga cyklar? Antagligen inte.
Kan du fixa med bilar? HAHA. Jag är däremot väldigt bra på att delegera!
Brukar du köra om? Jag föredrar att ligga tätt bakom och svära.
Kan du baka bröd? "Kan" är en underdrift!
Vet du hur man frostar av en frys? Det borde inte vara så svårt.

ALLMÄNT
1. Vad heter du? Henriette Elinore.
2. Vad skulle du vilja heta ifall du själv fick välja? Såhär efter 23 år känner jag mig äntligen ganska nöjd.
3. Vilka andra namn tänkte dina föräldrar ge dig? Dan.
4. Vilket stjärntecken är du? Kräfta.
5. Vilken årgång är du? 1985.
6. Vart bor du? I Västerås i ett gult hus.
7. Bott utomlands? Nej.
8. Flyttat antal gånger? Två.
9. Vart skulle du vilja bo? Det kommer väl knappast som en överraskning att jag svarar Dharamsala.
10. Vilken skolklass? Jag fattar inte.
11. Vad vill du bli när du blir äldre? Lycklig.

UTSEENDE
1. Hur lång är du? 165 eftersom man avrundar uppåt.
2. Hur mycket väger du? Har inte vägt mig sen jag bodde hemma så jag vet inte.
3. Hårfärg och frisyr? Brunt och platt.
4. Ögonfärg? Blå.
5. Mest nöjd med? Mina ögon.
6. Minst nöjd med? Hemlis.
7. Skostorlek? 38.
8. Glasögon? Joooråsåattee..
9. Har du några piercingar/tatueringar? En piercing.

KLÄDER
1. Vad använder du just nu för jacka? En mörkblå höstjacka eftersom det inte blir vinter.
2. Vad använder du just nu för skor? Har mina indiska tofflor på jobbet.
3. Favoritfärg på kläder? Hmm lila eller mörkblå.
4. Favoritmaterial på kläder? Tyg?
5. Vilka kläder skulle du vilja ha just nu? Klänningarna på Topshop krossade mitt hjärta.
6. Favoritaffärer? Topshop, Ikea och Ica Maxi!
7. För ungefär hur mycket köper du kläder för i månaden? 700 kanske..
8. Favoritmärke? Inte så noga.
9. Vad har du för byxstorlek? Olika varje gång.
10. Vad har du för tröjstorlek? 36 typ.

BLANDAT
1. Vad heter din morfar? Bror.
2. Var har du i din jackficka just nu? Nycklar, cykellyse och ett överfallslarm.
3. Vad är du beroende av? Pengar.
4. Vilket land kommer du i från? Sverige.
5. Vilket sorts cerat använder du? Försvarets Hudsalva och Rosebud Salve.
6. Vad tror du på? Min egen förmåga.
7. Vilken religion tillhör du, om du nu tillhör någon? Jag tar och blandar det som verkar schysst. Tar lite kristendom och blandar med buddhism och hinduism. Eller kort och gott; det man sår får man skörda.
8. Vad köpte du senast? Frimärken. Festligt.
9. Har du nåt husdjur? Inte frivilligt, nej. Och den där husmusen har inte märkts av på länge så jag tänker anta att den är borta! Laalalalalalaa.

What a mess..

Igår var en intressant dag. Först åkte jag hem till pappa och Dan för att äta lutfisk. Det blev inte som jag hade tänkt mig. Det gör mig så ledsen. Jag känner mig ganska maktlös just nu. Men ja.. det löste sig väl rätt okej ändå. För stunden.

Sen iaf på kvällen så var det julfest i Stockholm med hela casinot. Vi var på Karlsson & Co. Jättegod mat, jag blev så mätt på laxen så jag orkade inget mer... Förutom efterrätt då såklart. Sen fick jag pris för årsbästa resultat på Kåren, samt på Burmeister tillsammans med Marcus. Det var roligt. Som pris fick man drinkbiljetter, men eftersom jag inte drack något gav jag bort mina till Christopher och sötsöta Alex från Gotland.

Idag har jag jobbat som vanligt, det blev riktigt mycket att göra framåt kvällen. Har varit på akupunktur också, och det känns jättebra.. Det hjälper faktiskt. Så skönt att slippa ha konstant huvudvärk.

På onsdag ska det bakas pepparkakor med casinot. Efter det blir det Pluto. På söndag är det restaurangfesten. Hoppas det blir roligt.

Jag bävar för lördagen. Då ska jag och Sofia stå på Hälla Shopping och marknadsföra... gaaaahhh jobbigt! Vi får försöka locka folk med pepparkakor. Såvida jag inte äter upp dem själv. Vi fick en stor burk med pepparkakor från konkurrenterna, de godaste pepparkakor jag nånsin har ätit.. Det var som ett slag i ansiktet. Är det pinsamt att gå dit och be om att få en burk till?

Look your best while crying your heart out!

Den vattenfasta mascaran som jag köpte av misstag har verkligen förändrat mitt liv! Jag kan gråta hur mycket som helst och sminket sitter fortfarande som berget! OH THE WONDER!


Nej men allvarligt talat så är jag sjukt jävla trött på det här. Men sminket sitter iaf där det ska. Tack Dior!

Lucia

Jag har ätit lussebullar och bakat bröd. Och hängt upp apelsiner som jag har pyntat med nejlikor. Nu jäklar är det jul. Imorgon blir det lutfisk hemma hos pappa, sen förhoppningsvis ska jag lyckas koka egen marmelad. Gah, det måste bli bra annars blir jag ledsen i ögat.

Ikväll ska jag jobba på Kåren, med glitter i håret. Det är ju trots allt Lucia.

Det blir inte alltid som man tänkt sig.

Jaa jag måste ju vara drottningen av dålig tajming. Sedan säkert två månader tillbaka var det planerat att jag skulle åka till Södertälje för att hälsa på Johanna och Hans i helgen. Åker såklart på en rejäl förkylning och alla planer går i kras. Vi skulle göra en massa skoj, och istället blev det inget alls. Blä. Arg på mig själv är jag.

Så jag tillbringade lördagkvällen hemma hos mig med tända ljus och kopiösa mängder julmust. Tillverkade egna julkort... 13 down, 7 to go. Fina blir de, även fast det visade sig att det kostar en halv förmögenhet att göra sina egna kort. Har hittills köpt papper för öven 300 spänn. Och jag som sa till mig själv att i år får bli en billig jul. Jaja.

Har tagit fram en del julpynt också.. Finfina stjärnan ställde jag i fönstret, så jag fick flytta på min Shiva-staty som jag köpte i Indien. Tänkte först ställa undan den men åååhh den är så fin så jag kan inte. Länge letade jag efter den perfekta statyn, hittade den till slut på Janpath i Delhi. Betalade säkert överpris för den också, men I don't care. Tanken är så fin tycker jag.. Att när världen har blivit alldeles för ond så kommer Shiva och dansar sönder världen, förstör allt så att det ska kunna byggas upp igen. Shiva får gärna dansa sönder min värld.

Nu är det dags att ta en dusch och klä på sig. Och imorgon är det måndag igen. Det är alltid, alltid måndag.

So this is Christmas

Idag när jag vaknade var det sååå fint ute, snön låg alldeles orörd ute på gatan. Dessvärre så mådde jag inte så bra så jag fick gå och lägga mig igen.. Sov några timmar i hopp om att febern skulle gå över. Gick till jobbet strax före tre, då hade det börjat bli slask.. Jobbet var lugnt, annars har det faktiskt varit extra livat den här veckan. Antar att det är julsemestern som lockar.. och det faktum att konkurrenterna saknade lite valuta.. mwahaha. Oh well.. bra för oss.

Efter jobbet gick jag, Sara, Sofia och Maria till Konserthuset för att se Fryxellska skolans julkonsert. Det var mys det.. duktiga de är. Fast jag trodde ju att det skulle hålla på i ungefär en timme, men det tog 2½... vilken miss. Jag som behövde gå förbi affären på väg hem, nu har jag ingen frukost till imorgon :S Och det blev ingen ordentlig mat idag heller.. jag har ätit fyra lussebullar med julmust.. Gaahh jag är så svag för lussebullar. Jag kan inte låta bli. I julklapp önskar jag mig självdiciplin. Eller allra helst vill jag ha självkänsla. Har insett att jag saknar det helt och hållet. Jobbigt att komma till insikt om det. Varför kan inte jag tycka om mig själv när det uppenbarligen finns andra som gör det?

Julen börjaaaar....... nu.

Igår hade jag en dålig dag/kväll, så jag bestämde mig för att bara vara hemma. Jag kollade på Pirates of the Caribbean på tv och målade lite. Sen gick jag och la mig ganska tidigt.

Ikväll är det julfest på Stallmästaregården i Sthlm med jobbet. Jag hoppas det blir roligt.. Jag känner ju verkligen ingen på de andra kontoren.. hoppas de är snälla. Jag, Sara och Sofia ska få sova hos Saras kompis i Sundbyberg efteråt, för imorgon ska vi till Skansen på julmarknad. Oh det ska bli myyys. Får se om jag lyckas hitta några julklappar kanske.

Nu ska jag hoppa in i duschen.

Henriette - Husmusen 0-1

Ja vid det här laget så tror jag de flesta har hört den stora nyheten att jag har en liten inneboende i min lägenhet. En mus närmare bestämt. Nu är ju detta ganska äckligt, så jag tänkte att jag skulle försöka bli av med den. Problemet med sånt här är att jag kan fan inte hantera det! Jag klarar inte av tanken på att en mus skulle kunna döda mig i sömnen, för ja, det är precis vad jag tänker att den ska göra. Den enkla lösningen vore att dra in det tunga artilleriet (dvs min hyresvärd) på en gång och låta honom ta tag i det. Men! Här griper min "jag kan själv"-ådra in och säger åt mig att ta tag i skiten själv. Så jag gick och köpte en musfälla. Ni vet, den varianten som bara fångar in musen utan att döda den. För det enda jag kan tänka mig som är värre än en mus i köket är en död, mosad mus i köket. Dessutom känns det ju onödigt att döda stackaren, han kan få bo i skogen men fan inte i mitt hus.

Inatt då så vaknade jag av ett gediget krafsande. "Mwahahahahha!" tänkte jag då, nu hade den lille jäveln åkt in i fällan. Men tji fick jag när jag vaknade igen imorse av ett helt annat ljud i diskhon. "Vad i helvete" tänkte jag nu istället och klev upp ur sängen, bara för att finna sattyget bakom microvågsugnen. Jag beväpnade mig med en hink och en avloppsrensare, sen utkämpades en inte helt jämn match som slutade med att musen hoppade upp under köksskåpen och försvann in i ett hål. Och sen när kan möss hoppa anyway?! Det var fan det fånigaste jag varit med om, hade totalt inte räknat med det när jag la upp min krigsstrategi.

Nu ligger den väl och trycker nånstans och väntar på att jag ska dra hemifrån så den kan festa till det. Jag har flyttat på musfällan och proppat den full med god ost och lite kexsmulor. Om jag var mus skulle jag gå in i buren direkt! Och det är fan bäst för den att den gör som jag säger... för får jag inte fatt på musen så tar jag hjälp av min hyresvärd, och då blir det nog på med hårdhandskarna..

Lilla mus.. This is a game you cannot win. Så gör dig själv en tjänst och ge upp så klarar du dig med livet i behåll!

Tashi Delek

Nu har jag (till slut) läst ut My Tibet, av Jetsun Pema. Det tog ett tag.. dels är jag inte en så flitig läsare (men jag försöker bättra mig, det är ju så roligt att läsa böcker), sen så kände jag att jag ville låta det ta tid också. Det är en ganska invecklad och rörig bok att läsa, mest pga alla tibetanska namn som liknar varann och det är svårt att hålla isär olika personer. Oh well. Nu har jag läst den! Jag kan verkligen rekommendera den, om inte annat för att folk ska bli medvetna om situationen i Tibet.

Jag vet att det sker mycket hemskheter runt om i världen. Jag har alltid tyckt att det är för jävligt, men inte förrän jag var i Dharamsala kände jag att det är på riktigt. Här i Sverige är vi så långt borta från allt. Aldrig förut har jag känt mig omgiven av så mycket kärlek som när jag var där.. trots att jag inte kände en enda människa där förutom mina resekamrater. Och detta upplevde jag alltså på en plats där de flesta invånarna är flyktingar som i många fall har varit tvungna att skiljas från både vänner och familj. Aldrig har jag känt mig så hoppfull som när jag och Maj-Britt satt mitt bland hundratals tibetanska munkar och nunnor för att lyssna till Dalai Lama. Och att stå upp tillsammans med dem för att höra dem sjunga sin nationalsång (som är förbjuden i Tibet) var bland det mäktigaste jag varit med om. Jag förstod såklart inte ett enda ord, men det behövdes inte..

Vad jag vill komma fram till vet jag inte riktigt, jag blir bara väldigt nostalgisk. Jag och Maj-Britt satt där som packade sillar bland tibetanerna... En gammal tibetansk munk blev lite trött och lutade sig mot min axel.. Och en ännu äldre dam reste sig upp och försökte övertyga mig om att jag skulle ta hennes sittplats så jag kunde se bättre.. Aw. Det kändes som att jag var omgiven av vänner.

Det känns verkligen som att jag skulle vara lycklig för resten av mitt liv om jag fick jobba med barnen på TCV. Dagen vi besökte barnen är nog banne mig den finaste i mitt liv. När den lilla tibetanska pojken tog min hand och i ilfart drog mig upp på övervåningen för att visa deras lilla sovsal, och vilken säng som var hans. Att se glädjen i deras stora bruna ögon var det bästa. Jag skulle ge allt och lite till för dem. And I will. Lita på att jag ska.

För bara 150kr/månad kan du också ge ett barn i Tibet möjlighet till att gå i skola. En fin gåva, tycker jag. Läs mer på http://www.tibet-school.org/swe/index.asp .

Farewell to pasts, to sorrows chained

Fick visst lite tid över här hemma innan jag behöver åka till jobbet. Jag städade hela kvällen igår så nu är det mysfint i min lägenhet igen. Ser att det är snö ute också... I don't mind. Julkänslan börjar smyga sig på, snart får man börja pynta.

Igår fick jag akupunktur. Hade ont i huvudet på morgonen igår när jag vaknade, men bestämde mig för att inte ta smärtstillande förrän efter jag hade varit på akupunkturen... Och se på fan, när jag gick därifrån hade huvudvärken försvunnit :) Jag kände mig ganska trött, men det var verkligen såååå skönt att slippa ha ont i huvudet för en gångs skull. Det här ska nog kunna bli bra.. ska dit två gånger i veckan ett tag framöver.

Åt lunch med Jessica igår också, det var jättetrevligt att träffa henne igen.

Nu är det iaf dags att åka till jobbet. Ännu en spännande dag alltså. Hatar den här s.k. "finanskrisen".

Still far from shores I've yet to reach

Oj vilken produktiv dag jag har haft. Eller inte. Känns inte som att jag gjort nåt vettigt idag. Har varit lugnt på jobbet, närapå sömnvarning i kassan. Sen har jag tvättat kläder, det var banne mig på tiden. Och så har jag gosat med mammas katter som bor hos mig hela denna vecka. De är söta men håriga. Och galopperar runt i lägenheten när jag vill sova. Jag gav dem lite smaskig makrill i tomatsås, som de dessvärre ratade. Bah. Tur för dem att de är söta som sagt.

Igår uppsökte jag läkare (igen) för min ständiga huvudvärk! Jag har tröttnat på att konsumera minst ett paket Alvedon (Treo, Ibumetin, Ipren, Voltaren, Bamyl, Diklofenak Ratiopharm, Eeze, Eox... ja you name it I've tried it) i veckan, och att ha huvudvärk varenda jävla dag. Jaa jag har ju såklart varit hos läkaren förut angående detta problem, men standardlösningen har alltid varit att remittera mig till en sjukgymnast som lägger på en värmekudde på nacken i en kvart sen får jag betala 100 spänn och gå hem. Och nej, det har ju då inte hjälpt. I över två års tid har jag dessutom betalat typ 7000kr om året för att få hjälp hos en kiropraktor. Även det utan resultat (fast jag märker att det blir ännu värre om jag inte går dit, därav mina regelbundna besök). Men nu tyckte läkaren att jag ska prova akupunktur istället, vilket jag tycker låter bra. Har testat det förut för några år sen, men höll inte på tillräckligt länge för att jag skulle märka något direkt resultat. Men jag tror faktiskt att det skulle kunna hjälpa. I hope. Läkaren sa även åt mig att jag absolut inte bör jobba så mycket som jag gör. Vilket jag redan vet, men jag har inte tänkt att göra nåt åt det just nu.

Har dessutom hittat två utbildningar till som jag vill söka! Genom Röda Korsets Folkhögskola. Världens Unga heter den ena kursen, då läser man en del i Zambia. Sen finns det en annan kurs som heter Rättvis Handel, där man får välja om man vill åka till Sri Lanka eller Nepal. Nepal vore hur häftigt som helst.

Nu ska jag sova.

Be there 2 o 'clock by the fountain down the road.

Minns ni den här killen? Ja, han kom nyss in på jobbet igen... Gaaahhh.

Kille: Bonjouuuur, ca va?
Jag: Bonjour, ca va bien.
Kille: Åååhh du börja bli riktig bra på franska. Kommer du ihåg min fråga till dig?
Jag: Eeehh nej det gör jag tyvärr inte.
Kille: Jo jag undra hur jag göra för att bli din kompis, du skulle ge mig svar idag.
Jag: Jaha, jo ja just hehe... nej men alltså det är nog ingen bra idé.
Kille: Joo men jag behöva lära mig lite svensk kultur!
Jag: Heh jaha nej men jag kan nog inte hjälpa dig tyvärr.
Kille: Okej... men.. om tio år då kanske?
Jag: Ja.. kanske.
Kille: Du ska veta jag är tålmodig! Jag vänta 20-30 år på dig!
Jag: Ja men vi hörs då... au revoir!

Man skulle kunna tycka att det är lite charmigt. Men det är det inte. Sist han var här var ju också på en måndag, så jag ska nog hålla mig lite i skymundan alla måndagar framöver. I trettio år.

Spread my wings and fly away

De senaste dagarna har det varit mer dött än vanligt på jobbet (jääävla finanskris) så jag har ägnat mig åt framtiden istället. Har dammsugit internet i jakt på utbildningar/jobb/whatever som ligger i princip överallt utom i Sverige. Jag har hittat två utbildningar som verkar väldigt lockande. Den ena är Utvecklingsstudier i Hoi An, Vietnam och den andra är Fred- och Konfliktstudier i Pondicherry, Indien. Båda är på 10 veckor i utlandet och en tid hemma i Sverige. Hela kalaset kostar 39000kr inkl boende på hotell samt frukost och lunch. Jag är sååå sugen. Fortfarande känner jag att jag vill satsa på nån slags utbildning inom Mänskliga rättigheter/Biståndsarbete eller liknande.. men det finns ju så himla mycket att välja på. Svårt är det. Jag vill iaf gärna studera en del utomlands, just nu känner jag att den där kursen i Vietnam är väldigt lockande.

Ja, nu har jag ju då inte 39000kr att lägga på en utbildning, eller nåt annat heller för den delen. Vilket leder mig till nästa sak... Norge! Det känns mer och mer som att jag kommer att åka dit för att jobba och spara ihop pengar. Alicia och Dan vill också åka (förutom Sara&Sofia) så jag behöver nog inte åka själv. Behöver bara hitta jobb.. och boende.

Just nu känner jag bara att jag inte kan åka fort nog, jag vill helst vara där typ igår. Fast sen får jag massiv ångest av tanken på att skiljas från min fina (åh så fina) lägenhet och behöva magasinera mina saker :S Jag älskar min lägenhet. Och eftersom jag bor som jag gör är det inte aktuellt att hyra ut den i andra hand. Men.. jag antar att det får vara värt det. Jag kan inte stanna här när jag inte är nöjd, jag vill ut och se världen! Jag vill skaffa vänner i världens alla hörn, jag vill lära mig en massa konstiga språk och jag vill träffa mitt fadderbarn.

Sen kanske jag hamnar i Västerås till slut ändå. Men då ska det vara för att jag har bestämt att jag vill bo här. Inte för att jag inte vågar prova något annat. Sen tror jag ändå att Dharamsala är paradiset på jorden..

Stuck at work.

Nu är jag väl ingen poesi-person direkt, men det här var banne mig bland det finaste jag nånsin har läst. Jag sitter här och slösurfar lite bland poeterna, såhär på fredagkvällen när ingen vill komma och växla pengar.

The Quiet World
by Jeffrey McDaniel

In an effort to get people to look
into each other’s eyes more,
and also to appease the mutes,
the government has decided
to allot each person exactly one hundred
and sixty-seven words, per day.

When the phone rings, I put it to my ear
without saying hello. In the restaurant
I point at chicken noodle soup.
I am adjusting well to the new way.

Late at night, I call my long distance lover,
proudly say I only used fifty-nine today.
I saved the rest for you.

When she doesn’t respond,
I know she’s used up all her words,
so I slowly whisper I love you
thirty-two and a third times.
After that, we just sit on the line
and listen to each other breathe.

Observation

Jag kan (gladeligen?) rapportera att min besöksstatistik har i princip fördubblats sen jag började må lite dåligt. Har inte bestämt mig för hur jag ska tolka det än. Fortsätter det i den här takten är jag snart större än Blondinbella.

Än finns det tusentals tårar kvar

Det är mycket som händer nu. Jag har varit fullbokad hela veckan. I måndags tog jag, Sara och Sofia en tur ut till Ikea och Ica Maxi. I vanlig ordning kom vi inte hem förrän efter kl 22.. haha. I tisdags tvättade jag lite kläder och pysslade här hemma. Har köpt nya gardiner, kuddar och hylla. Och gick till frisören och klippte mig lite. Känns fint att jag redan har bränt min lön på tröstshopping. Ja sen igår iaf så var Billie hemma hos mig, vi kollade på Lexx. Bästa science fiction serien ever, jag älskar att den anspelar på sex precis hela tiden. 790 (seven-ninety), det otroligt dryga robothuvudet, är min idol. Så fort man tycker att serien har freakat ur totalt (vilket den iofs gör redan från början) så kommer alltid en intressant twist som gör det hela ännu mer sjukt än det var från början. Love it. Idag har jag fikat med Madde, Maria joinade också senare, och hennes Simon kom med en stund.

Imorgon efter jobbet ska jag jobba på Pluto. Halloween.. jag ska klä ut mig lite lätt, om jag hittar utklädnad dvs. Sen på lördag ska jag först hem till mormor och fika, sen hem till Sofia på födelsedagsfest.. och sen vidare till Kåren för Halloweenfest. Jag ska klä ut mig då med. Det ska bli roligt.

På söndag till måndag åker jag på kryssning med casinot. Årets storfest blir på Silja Galaxy. Ja.

And that's that.

Satan vad ont det gör

Fredag: Jobb som vanligt. Ovanligt fartfylld dag om jag inte minns fel. Efter jobbet drog vi (jag, Sara, Sofia och Mirjel) till Bmb för att äta tacobuffé. Lite besvikna blev vi när vi fick höra att maten redan var slut. Så vi gick till Strike istället där vi hade bokat in bowling kl 20. Vi bokade om vår bana till 22 och beställde in mat istället. Det var den tråkigaste hamburgertallriken jag nånsin ätit. Inte värt 125 spänn alls. Jaja sen iaf så satt vi där ett tag och drack vin innan det var dags att börja bowla. Det blev en spännande match som såklart slutade med att jag vann, tjoho! Sen iaf så drog vi vidare till Bmb, och var där resten av kvällen. And that's that.

Lördag: Jag hade sett fram emot sovmorgon, men dagen till ära bedrivs det agility på Arosvallen. Så jag blev väckt vid åttatiden av skällande hundar och högtalarutrop. Ville dö lite. Åkte ner på stan och köpte skor, bara för att tröstshopping är en allmänt vedertagen metod vid depressioner. Mådde inte bättre dock. Gick till jobbet och tog över efter Sofia som behövde hinna med ett tåg. Sen åkte jag hem till mamma och hämtade bilen eftersom jag skulle jobba i Ludvika på kvällen. Hann med en timmes powernap innan det var dags att bege sig till jobbet. Jag hann dessutom med att skära upp mitt pekfinger så att det sprutade blod. Hade bara Muminplåster av plast hemma som jag fick linda runt hela fingret. Det hela resulterade sen i att jag varken kunde skära marker eller ge ut kort ordentligt under kvällen, måste ha sett lustigt ut. Korten flög liksom över hela bordet, verkligen proffessionellt. Tur att folk är så dräggfulla så de inte märker nåt. Jaja..vädret var ju inte det bästa när jag skulle köra; det var kolsvart ute och blåste som satan. Riktigt obehagligt var det, jag höll på att köra ihjäl en hare. Det var som vanligt trevligt att jobba på Trädgården, förutom en jävla idiot till kille som var så äcklig och vidrig och gick runt och skrek "knulla alla brudar!" osv. Men det söta yrvädret Sara kom förbi och fick mig på bra humör igen, hon är verkligen ett riktigt energiknippe. Till slut var det dags att åka hem, jag var trött som attan och nu hade det dessutom börjat regna. Bilen fick vattenplaning fler än en gång och jag ville bara hem. Kom hem levande till slut.

Söndag: Hade sett fram emot sovmorgon igen. Tydligen så pågår den jävla agilityn hela helgen så jag blev återigen väckt av hundskall och högtalarutrop. Har nu världens migrän och vill dö lite. Dessutom har brandvarnaren börjat tjuta, jag tror den behöver ett nytt batteri. Så jag måste åka ner på stan och fixa det. Har ingen aning om hur man gör. Det kommer troligtvis resultera i att jag antingen kopplar ur brandvarnaren av misstag, eller aktiverar den och sen inte kan stänga av oljudet. Just my luck.

Never Give Up

"No matter what is going on
never give up
develop the heart
too much energy in your country
is spent developing the mind
instead of the heart.
Be compassionate
not just to your friends,
but to everyone.
Be compassionate.
Work for peace in your
heart and in the world
work for peace and I say again
never give up
no matter what is happening
no matter what is
going on around you
never give up."

H.H. The XIVth Dalai Lama

You were the rain, you were the sun

Jag ska försöka att inte göra det här till ännu ett deprimerande inlägg, men vi vet ju hur det tenderar att bli. Jag framstår nog som den mest gnälliga/tragiska/sorgliga person i världen många gånger. Ledsen för det. Att skriva i bloggen har blivit ett sätt för mig att bearbeta jobbiga saker. Jag önskar att jag hade lika lätt att prata om mina känslor som att skriva om dem. Jag brukar mest tappa bort mig i hysteriskt gråtande, så det blir liksom lite mer lättförståeligt i skrift. Anyway.

När jag vaknade imorse upptäckte jag att mitt gråtande från kvällen innan hade resulterat i århundradets huvudvärk. Jag kunde helt enkelt inte ta mig upp ur sängen. Det var bara att acceptera läget och försöka sova en stund till. Åkte till jobbet fram emot eftermiddagen. Efter jobbet gick jag till Gränden för att fika med Madde, vilket var trevligt som alltid. Vi pratade Halloween.

Imorgon ska jag och tjejerna på jobbet gå och bowla på Strike. Ska bli intressant att se vem som vinner det hela, eftersom vi alla med största sannolikhet är lika dåliga. Ja, roligt ska det bli iallafall. Vi ska äta en bit mat också nånstans.

Jaa jag vetefan hur jag ska ta mig igenom den här skiten men en vacker dag ska jag väl förhoppningsvis kunna konstatera att jag är lycklig. Jag visste att det var klokt av mig att köpa en väggbonad med Dalai Lamas Never Give Up- tal när jag var i Dharamsala. Kände på mig att jag skulle behöva de orden en dag.

Somehow I always end up falling over me

Ja vad ska jag säga.. Allt är verkligen upp och ner just nu. Vissa dagar känns okej, andra dagar (som idag) är jag bara ledsen och vill ligga hemma i sängen och må dåligt. Men tydligen så överlever ju folk sånt här hela tiden, så vi borde väl klara det vi med.
Jag försöker att peppa mig själv och tänka positivt, men ibland känns det så svårt. Jag fastnar i mina negativa tankegångar och blir bara ledsen och orkeslös. Och det känns som att det går ut över mina kollegor och kompisar. Jag har så lätt för att bara dra mig undan, men jag försöker att låta bli. Det är svårt.

Ja jag vet inte. Jag har inte lust med nåt. Vill bara att tiden ska gå och att allt ska kännas bättre.

Oh no you didn't

Här sitter man och tycker att det är lite småtrevligt att man har börjat bonda med en kund som kommer in lite då och då. Vi brukar prata lite franska med varann (det lilla jag fortfarande minns då). Men nej, då ska han komma och och förstöra vår fina relation med att stöta på mig.

Kund: Får jag fråga en sak?
Jag: Jaa det får du väl...?
Kund: Hur jag göra för att bli din kompis?
Jag: Eh, oj.. hehe, ja jag vet inte riktigt.
Kund: Jag vill bli din kompis.
Jag: Eh.. ja jag får fundera lite på det! Heh..
Kund: Ja du fundera till nästa gång jag kommer! Jag ska kämpa så jag blir din kompis!
Jag: Ehh ja okej, här är dina pengar... Au revoir!

Ja men fint! Tack som fan för den! Nu blir jag ju tvungen att springa ner och gömma mig i trappen varenda jävla gång han kommer hit. Gaaaaahhhhh det här blir en lång måndag.

I still haven't found what I'm looking for

Söndag morgon (eller ja, förmiddag egentligen). Jag vaknar upp med världens huvudvärk och har såklart inte en endaste smärtstillande tablett hemma. Det var ju typiskt. Om två timmar kommer mamma och hämtar mig. Vi ska åka ut och äta på Max, sen vidare till Arosfortet. Jag känner mig lite ur form om jag ska vara ärlig. Oh well. Ikväll blir det tacos med Sara och Sofia.

Jaa imorgon är det måndag. Igen. Varför är det alltid måndag? Det känns verkligen som att veckorna, månaderna springer förbi och jag bara hänger med. Vad har jag egentligen åstadkommit det senaste halvåret? ............ nej, precis. Inte särskilt mycket.
Frustration. Jag känner mig lite som Molly. Vadfan.
Suck... miso lost. Var ska man börja egentligen? Jag, Sara & Sofia har pratat om att dra till Norge nästa höst och rensa fisk i sisådär ett halvår för att samla pengar. Och sen dra iväg och se världen. Jag vill se världen.

Igår jobbade jag på Å.. det var rätt mycket spel. Men jag vet inte, jag känner mig aldrig hemma där. Kvällens höjdpunkt var när de spelade Enjoy the silence med Depeche Mode. Annars ville jag mest hem.

Jag drömde en jättekonstig dröm i natt. Jag hade suttit ute i solen och blivit alldeles rödbränd och var tvungen att gå till Apoteket och köpa solskyddskräm.. men sen när jag väl var där började jag yra och glömde helt och hållet vad jag skulle ha. Så jag gick till en taxi och bad chauffören att skjutsa mig till närmaste apotek. Men så körde han mig till apoteket vid centrallasarettet, vilket jag inte alls hade räknat med.. Så jag var tvungen att ta mig in till stan igen. På vägen så hittade jag några thai baht-sedlar, vilket verkade konstigt. Sen mötte jag några albinos som tittade jättekonstigt på mig för att de trodde att jag också var albino. Och sen hittade jag en hel kappsäck med thai baht, fast sedlarna såg ut som turkiska lira. Sen vaknade jag.

These foolish games are tearing me apart

and your thoughtless words are breaking my heart

Julen är banne mig snart här

God afton mina vänner. Nu sitter jag här och målar naglarna, och kollar på Dödligt Vapen 3. Sjukt bra. Idag har varit en knepig dag, vi håller på att planera kontorets öppettider för julhelgen (som faktiskt inte är så långt bort som man kan tro). Ja det råder lite depressioner och ångest bland oss alla, det finns nämligen risk för att vi blir tvungna att jobba i princip hela julen. Menne... vi jobbar på det. Och håller tummarna för en ledig jul.

Idag blev jag bjuden på eftermiddagsfika, vilket var väldigt trevligt. Det var riktigt skönt att komma ut från kontoret, även fast det regnade lite ute.. Hösten är mysig tycker jag. Man kan tända ljus och dricka varm choklad :) Jag har precis städat här hemma i lägenheten, så jag känner mig alldeles harmonisk. Har eldat rökelse från Indien också. Myspys.

Blue Monday

Usch vilken dag. Vilken hemsk måndag. Jag har varit på väldigt dåligt humör hela dagen.. Vet inte riktigt hur det började, men allt kändes bara skit idag. Blä. Jag är trött på mig själv. Vill lämna landet tror jag.

Efter jobbet iaf så lyckades jag pallra mig iväg till gymmet. Körde en halvtimme på crosstrainern sen drog jag därifrån. Suck. Men en halvtimme är väl bättre än inget alls antar jag. Åkte hem sen och lagade spenatsoppa, vilket är veckans matlåda. Åt det för två veckor sen också men det var så gott så jag kör på samma igen.

Aja. Ska sova snart. Imorgon efter jobbet ska jag fika med Emma, det blir fint det.

En dag med jobbet

Jag har precis kommit hem för dagen. Efter jobbet gick jag och fikade på Cornetto tillsammans med Sara och Sofia. Jag tycker att det är underbart att vi, efter att ha suttit och trängts på kontoret i nio timmar, väljer att gå och fika i tre timmar ;) Idag har vi umgåtts i 12½ timme... haha. Och imorgon efter jobbet ska vi gå hem till Sofia för en helkväll med god mat och hemma-spa. Behöver jag säga att vi ska sova över där för att sen gå till jobbet på lördag morgon? :P Haha.. jag kan verkligen inte se hur jag skulle kunna ha bättre kollegor.

Me, myself and I

Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Egentligen har jag ingen lust att ta upp det, men det känns ändå fånigt att undvika. Hursomhelst så har jag och marcus bestämt att vi bara ska vara vänner. Det blir nog bäst så helt enkelt. Har ingen lust att gå in på det mer än så, men så är det iallafall.

Det känns lite konstigt att jag ska vara för mig själv på nåt vis. Det har jag inte varit på väldigt länge.. Men jag tror det behövs. Jag har rört runt för mycket i mitt eget huvud så det känns som att jag har tappat bort mig själv. Jag behöver nog lära känna mig själv eller nåt. Har upptäckt att jag är mer komplex än jag först trodde. Jag kanske kan komma till nåt slags insikt. Som ni vet vid det här laget skulle jag ju helst av allt vilja åka tillbaka till Indien för att hitta mig själv. Det var nog där jag tappade bort mig från första början... Eller snarare så känns det som att jag precis började hitta mig själv och sen kom nån och ryckte bort mig och satte mig på ett flygplan tillbaka till Sverige igen. Jag hann liksom inte bli riktigt klar.
Hur jag än vrider och vänder på det kan jag inte hitta ord som beskriver hur jag kände mig när jag var i Indien. Utan att tveka kan jag säga att den resan är det bästa jag har gjort i hela mitt liv. Mitt hjärta gick sönder när planet lyfte och jag såg Delhi försvinna i mörkret. Och hur mycket jag än försökte kunde jag inte hindra tårarna från att forsa ner för mina kinder.

Det kan jag iofs inte nu heller.

To turn a frown upside-down

Idag hade jag en dålig dag. Den började med att en kund ringde och var missnöjd över en grej och tyckte att det var passande att skälla lite på mig. Tack för den. Sen kom en annan kund som bara var sjukt otrevlig, och fick mig på dåligt humör. Tack igen! Och SEN fick vi ett mail om att alla på kontoret måste jobba helgen den 11:e okt.. Vilket innebär att jag jobbar FEM helger i rad (fast nu blev det fyra efter att Sofia var snäll och tog en). Eh, ja. Tjohej.
Iallafall så deppade jag ihop lite där och fick massiv ångest när jag såg framför mig hur den enda sovmorgonen jag har att se fram emot kommer om typ 6 veckor.
Men! Så gick Sara iväg på ett ärende. Och kommer tillbaka med en lott och glassar! Jag gillar lotter. Och glass! Jaa man kan verkligen säga att hon made my day today. Ibland krävs det inte så mycket :)

Jag har fortfarande ångest över de där helgerna. Men jag överlever nog. Jag har iallafall världens bästa kollegor :) På söndag ska vi se NileCity hemma hos mig igen. Och göra kladdkaka :)

Och på lördag ska jag åka till Södertälje och hälsa på Johanna! :) Miso happy.

Btw, idag gick dollarn över 7 kronor! Crazy.

About work

Jag är lite motsägelsefull. Don't get me wrong. Jag älskar mitt jobb på casinot. Jag vill inte sluta jobba där förrän min situation blir ohållbar och jag måste sluta. Men det är ju inte mer än naturligt att man ibland känner sig lite omotiverad att gå till jobbet när man redan jobbat nio timmar samma dag. Och jag vet väl innerst inne att jag kanske inte borde jobba så mycket som jag gör. Det säger iallafall mamma :) Men jag har ingen lust att sluta än, för hur motigt det än kan kännas ibland så är det värt det när man har en riktigt rolig kväll.

Jag har alltid jobbat mycket. En period pluggade jag heltid och hade tre jobb vid sidan av. Det gick ju åt helvete till slut, men ja..
Och ärligt talat så känner jag att jag inte har råd att jobba mindre än jag gör. Jag önskar att jag slapp sova om nätterna så kunde jag skaffa ett till jobb. Men.. det går ju inte riktigt.

Lösningen är ett skitroligt jobb som ger bra med cash. Den gamla klassikern.

Så var det söndag igen.

Nu har plötsligt en hel helg gått. Igen. I fredags jobbade jag som vanligt, sen kom Sandra och Marco hem till mig på kvällen. Efteråt drog jag och Sandra ut på bmb. Jag hade roligt, tror det var bra med lite variation från Pluto där man är typ... jämt.

Ja sen på lördag jobbade jag ju igen. Jag var sjukt trött när jag gick upp på morgonen. Så efter jobbet gick jag och köpte en ny pyjamas, sen drog jag hem och sov i typ tre timmar. Sen åt jag mackor och gick till Kåren för att jobba igen. Det var en bra kväll, de flesta var trevliga och det var några söta utbytesstudenter som spelade. Jag gillar utbytesstudenter. Sen kom en kille och hällde öl på spelbordet och bara drog därifrån. Jävla idiot, jag hann inte ens skälla ut honom. Som tur var gick en av spelarna och hämtade papper i baren så jag kunde torka upp, men gaahhhhasfhklahsgh jag blir så jävla irriterad.

Idag gick jag upp rätt tidigt ändå. Eller ja, det blev väl sent men jag hade ändå inte sovit så länge. Hmm det blir lite av ett moment 22. Jag hatar när jag inte får sova tillräckligt, men jag får panik av att sova länge för det känns som att jag slösar bort hela dagen. Bleurhg. Snart ska jag åka ner på stan. Jag ska umgås lite med några kollegor från casinot. Vi ska spela sällskapsspel och gå på bio. Tropic Thunder blir det. Imorgon ska jag jobba. Igen. Det blir väl en dag precis som alla andra. Jobb - gym - hem och laga matlådor för veckan - sova. Fan så spännande.

Gahhh jag blir fan tokig.

Nej usch vad bitter jag låter. Jag gnäller jämt. Men jag kan berätta en rolig sak! Efter krogen i fredags sprang jag på en äldre asiatisk man som brukar spela hos mig på krogen. Jag gillar honom. Så vi stod och pratade ett tag, han hade sån där gullig brytning på sin engelska också, sådär som asiater har. Men nu har han åkt tillbaka till NY så jag lär ju inte se honom igen på ett tag! Fan.

Om mindre än en vecka får jag träffa Johanna igen! Det är en bra sak.

Jag jobbar ju jämt.

Idag känns det lite som att jag inte gör något annat än att jobba. Vadfan, jag jobbar ju åtminstone 6 dagar varje vecka. Och ibland jobbar jag både dag och natt. Jag får ju skylla mig själv, till viss del så har jag ju valt att jag vill jobba såhär mycket. Men det är inte alltid det känns så motiverande att vara på jobbet nio timmar om dagen när man inte har hunnit sova mer än fem timmar per natt i över en vecka. Och jag hinner inte direkt vila upp mig på en söndag.

Gah. Jag blir fan tokig. Sakta men säkert misstänker jag att jag blir mentalt störd. Min hjärna klarar bara så mycket. Och det är en jäääääävla röra där inne. Jag känner på mig att jag behöver en drasisk förändning.

Hallå vadfan ta mig till Himalaya så löser det sig. Jag skulle sitta på Restaurant Ashoka hela dagarna och dricka chai tillsammans med munkarna.

Nu ska jag fortsätta jobba. Sen hem och sova några timmar så kanske min migrän hinner gå över tills jag ska till jobbet ikväll igen. ÅH HALLELUJA.

I'm a little girl in a screwed up world.

Hej igen. Det var ett tag sen sist.. det tycks vara så nuförtiden. Så jag varnar er redan nu, det finns en risk att detta blir ett långt inlägg. Jag har väl inte direkt tröttnat på min blogg, och jag har dessvärre inte grejat så mkt med min hemsida heller. Det blir bara liksom inte av. Jag antar att jag inte bloggar för att jag gör typ samma sak varenda dag; jobbar-tränar/städar-sover. Och mina funderingar däremellan är för djupa/personliga för att dela här :P Jaa fan det är mycket funderande nuförtiden. Vad ska det bli av mig egentligen? Det känns som att jag slösar bort hela mitt liv på facebook. Jag vill en jäkla massa saker, men jag ser inte hur jag kommer närmare någon av dem. Bajs. Frustration, irritation och en del höstdepp.

Jag håller på att läsa en bok som heter My Tibet av Jetsun Pema, Dalai Lamas syster. Jag påbörjade den redan i Indien, men jag har alltid så svårt att komma till ro och läsa när jag är hemma. Det kan förklara också varför jag har lånat om Shantaram nu för typ tredje gången och fortfarande bara läst typ 60 sidor... Jaja, hursomhelst. Jag tog med mig boken till jobbet för att ha något att läsa på lunchen iallafall. Usch jag blir så ledsen när jag läser den. Den handlar om Jetsun Pema och hennes arbete med de tibetanska flyktingbarnen, och hur hon åker tillbaka till Tibet efter att ha varit i Indien flera år. Jag blir så arg och ledsen över att vi, resten av världen, bara kan se på medan det som sker i Tibet faktiskt är folkmord. Eller ja... se på? Det hemskaste är ju nästan att vi inte har en jävla aning om vad som händer. Nyheterna vi läser om här handlar ju mer om Linda Rosing och Melodifestivalen än saker som faktiskt betyder nåt. Vår tillvaro är så otroligt ytlig. Kan vi inte bara göra nåt som spelar roll istället? Fan. Ibland blir jag så ledsen så jag bara vill ställa mig och skrika/sparka sönder nåt/gråta hysteriskt. Jag blir arg på mig själv för att jag är en del av allt det jag inte gillar. Vadfan, sluta köpa skor och ge pengarna till välgörenhet istället. Jag lever nog inte som jag lär... tyvärr. Jag önskar att jag inte blev lyckligare av ett par skor. Jag önskar att jag en gång ska känna att jag faktiskt gör någon skillnad här i världen. Istället för att bara lägga krokben för mig själv.

Nu blev jag sådär djup igen som jag sa att jag inte skulle bli. Så vi byter samtalsämne. I lördags var det födelsedagsfest hos Fredly som har fyllt 40. Vi började med fest hemma hos honom innan vi drog vidare ner på stan. Fredly hade anordnat tipspromenad, jag vann (såklart, även fast jag tycker att det är lite jobbigt att vinna för då måste man alltid ställa upp på nåt annat och jag är hellre lite anonym). Ja sen drog vi till Pluto, men de flesta drog vidare till Bmb sen. Det var ganska trevligt, jag trivs ju väldigt bra med mina kollegor (som jag iofs ser mer som mina vänner än kollegor). Men det var längesen jag hade en riktigt rolig utekväll... Det brukar mest bli: "ja det var ju trevligt", till skillnad från de kvällar man har sjukt kul och aldrig vill gå hem. När man dansar typ hela natten och fötterna gör sååå ont men man kan ändå inte sluta dansa. En sån kväll vill jag ha.

Nä vadfan screw this, jag går och lägger mig istället. Imorgon är en ny dag. Efter jobbet ska jag, Sara och Sofia gå hem till mig och kolla på NileCity och äta äppelpaj. Mys.

Miso sick

Jag har precis sett Sex and the City-filmen. I know, I know, jag är sannolikt den sista tjejen i världen att se den. Men ja. Nu har jag sett den, som sagt. And yes, I cried like a baby.

Har tillbringat kvällen hemma i soffan med te och glass. Jag skulle egentligen ha jobbat ikväll, men insåg att jag är nog lite för sjuk för att jobba både dag och natt den här helgen. Så jag är hemma och kurerar mig istället. Måste vara frisk nästa vecka för då ska jag, Sara och Sofia träna på Feelgood! Vi har fått varsitt kort med en veckas gratisträning, så det ska bli pilates, core och bodypump för hela slanten. Gratis är gott.

Just nu sitter jag och tittar på Sing-a-long. Varför jag utsätter mig för detta är oklart. Men snart börjar Extra Extra, med Blondinbella! Lördagkvällen är räddad. Tjohej.

Jennie;

Det är en sån här hund jag vill ha!

Ett skönlitterärt mästerverk

Jag tycks ha varit lite dålig på att blogga på sistone. Jag skyller det hela på dålig inspiration, plus att jag helt enkelt inte lever ett särskilt spännande liv. Dessutom jobbar jag mer och mer på min hemsida som förhoppningsvis ska bli färdig snart. Om någon känner till en bloggtjänst som man kan integrera på sin hemsida får ni hemskt gärna hojta till. Bloggverktyget som följde med min domän verkar vara tämligen värdelöst.

Idag har jag lagat soppa. Jag tänker äta den resten av veckan, till lunch och middag. Det är lite av en detox-soppa egentligen (fast jag vet inte om den är det längre, jag gjorde om receptet lite), och det är typ tänkt att man ska ersätta alla måltider med den under en vecka för att "rensa ur" kroppen. Screw that, tänkte jag. Jag gör det för att jag är pank och soppa är asbillig mat. Sen om jag blir lite detoxad på köpet är ju det asbra. Men jag tänker fortfarande äta ordentlig frukost. Frukosten är banne mig helig.

En sak som jag ofta tänker på under mina jobbdagar, är hur en del människor är så himla otrevliga till sättet. De tänker säkert inte på det själva, för de är så vana vid att inte le eller försöka vara trevlig. Konstigt tycker jag. Det måste vara jobbigt att gå runt och vara tjurig hela tiden. Det här scenariot t.ex. är ju ett klassiskt exempel som inträffar ett antal ggr varje dag:
Kund kommer in genom dörren.
Jag: Hej hej!
Kund går fram till kassan utan att varken säga ett ord eller ens möta blicken.
Kund börjar därpå gräva fram pengar ur plånboken, skjuter sedan fram dem under glaset.
Kund: Euro.
Jag: Då får du XXX Euro för XXX kr, blir det bra?
Kund: M.
Jag: Vill du ha lite blandade sedlar?
Kund: Spelar ingen roll.
Jag räknar upp pengarna för kunden, varefter man förväntar sig nån slags bekräftelse, typ "OK", "Tack", "Det blir bra" eller vadfan som helst. Kund säger självklart ingenting.
Jag: Vill du ha en plastficka till?
Kund: Nä. Bra.
Kund lämnar lokalen, utan att ha mött min blick en enda gång.
Jag förstår att alla har dåliga dagar. Men vissa verkar alltid ha dåliga dagar. Orka. Jag försöker att alltid vara trevlig mot folk som sitter i kassan, för jag vet själv hur glad man kan bli bara av att nån säger hej på ett extra trevligt sätt. Man får tillbaka det man sänder ut, iallafall för det mesta. Kommer det en såndär person som inte ens tittar på en så är det inte alltid så lätt att fortsätta vara trevlig. Just a thought.

En sak som har ockuperat min hjärna ett tag är tanken på att skaffa hund. Jag sitter hela dagarna på jobbet och tittar på hundar, läser om hundar, tänker på hundar, osv. Hela min själ längtar efter en hund. Jag saknar den villkorslösa kärleken, att alltid ha någon som finns vid ens sida, no matter what. Som en bästa vän. Man behöver bara titta in i ögonen för att veta precis hur den andra mår. Jag vet att jag aldrig kommer att sluta sakna Bessie. Hon kommer nog alltid att vara min bästa vän. Men alla hundar har ju en egen personlighet, och jag känner mig liksom redo att lära känna en ny kompis. Samtidigt så vet jag att det inte finns plats för en hund i mitt liv just nu. Jag bor för litet, vill ut och resa i världen, kan inte ta ledigt från mitt jobb och har helt enkelt inte tid att ge en hund den tid och uppmärksamhet den behöver, speciellt inte en valp. Och jag är så jävla rädd att jag ska göra om samma misstag en gång till, och förlora min bästa vän. Så... vovve får vänta ett tag till.

Annars så letar jag lite utbildningar och fortsätter att drömma om utlandsresor. Just nu känner jag mig nog ändå rätt säker på att jag vill jobba med bistånd och mänskliga rättigheter. Jag tror att det skulle passa mig. Jag vill gärna utbilda mig och jobba med barn som har det svårt i världen. Självklart så känner jag lite extra engagemang över att jobba med barn i Indien. Eller kanske Tibet.. Asien iallafall. Jag intalar mig själv att jag ska samla ihop pengar och lämna Sverige för flera månader i Dharamsala, och kanske få jobba på TCV (Tibetan Children's Village). Eller lära ut engelska till tibetanska munkar :) Jag blev ju ändå tillfrågad av en munk när jag var där, så helt omöjligt kan det inte vara. Fast jag är lite rädd över att åka helt själv, så det finaste vore ju om någon skulle följa med mig. Annars skulle jag väl antagligen gå bort mig nånstans i Indien. Usch så besvärligt.

Idag skulle jag ha varit på möte i Stockholm. Precis som senast hade jag fixat ledigt från jobbet och köpt tågbiljetter. I samma sekund som jag gick från jobbet fick jag dock veta att jag inte behövdes på mötet. Hm, det kändes lite dumt. Men jag stannade på jobbet då, för att inte förlora för mkt av min lön. Förutseende som jag är, hade jag köpt ombokningsbara biljetter, men nu har jag 200kr innestående hos SJ som jag bara kan använda till en ny resa. Känns ju lite onödigt, det är 200kr som jag isåfall hellre hade lagt på nåt annat. Bara för att jag har två jobb betyder det inte att jag har en massa cash. Men men, what to do. Jag har ju som sagt lagat soppa för hela veckan, så mat har jag iallafall. Tjoho.

Igår var jag, Marcus, Timmy och Alina i (på?) Heron City. Vi bowlade, åt god mat och såg Wall-E på bio. Sötaste filmen på länge. Jag vill också ha en egen robot. Sen så kom jag typ sist i bowling, men jag blev inte direkt förvånad. Jag är inte så bra på att sikta osv.

Jaaa fan sen så har ju bilen blivit kallad till besiktning också. Men nu har den, passande nog, bestämt sig för att börja läcka olja. Den lämnar lite pölar här och var. Så nu har jag väl typ bestämt mig för att strunta i besiktningen (varför betala 300 spänn när den most likely ändå inte kommer att gå igenom? Jag har ändå inte råd att laga den). Jag funderade på om jag skulle lämna in den till skroten och få skrotpremie men tydligen så är de pengarna slut (wtf?) så man får ingen ersättning längre. Sååå jag vetefan vad jag ska göra med min fina lilla Silverpil. Men men, jag tänkte att jag skulle försöka vara utan bil så gott det går. Sen kanske spara ihop till en bil efter min USA-resa nästa år. För som det känns nu så vill jag lägga undan så mkt jag kan till resan med Billie, Carin och Malou. Det ska bli så himla roligt.


Sådärja. Nu tycker jag att jag mer än väl har made up for min tid av icke-bloggande. Håll till godo och grattis som fan om du orkat läsa ända hit.

Sju års olycka

I lördags morse åkte min badrumsspegel i golvet. Detta resulterade i ungefär 1000+ små spegelbitar. Jag blev lite irriterad. Så nu vet jag vad jag har att se fram emot de närmsta sju åren. Wonderful.

Igår var det kräftskiva med casinot som stod på schemat. Vi fick vara hemma hos Marcus päron på landet, vilket var perfekt. Jag tyckte tyvärr inte att kräftorna var så goda, men det fanns mycket annat att äta och sällskapet var ju trevligt som vanligt. Några av oss sov över där också, medan andra åkte hem.

Idag känns det som att jag håller på att bli sjuk. Hoppas det har gått över tills imorrn.. Jag vill ju träna.

Nu ska jag värma lite fiskbullar. Lyx.

Streetstyle?

Alltså... det här är ju bara så motbjudande. Hur kan man gå ut sådär? Med ett lik hängandes över axlarna? I don't know about you, men jag mår fan illa. Bild från http://stockholmstreetstyle.feber.se/.

Ååååhhhh...!

Om jag ägde dessa klänningar skulle mitt liv vara komplett. Jag skulle inte ha något annat på mig, någonsin!

Sunday evening

Hej alla! Nu är det söndag, och jag även fast jag sitter här med en grym huvudvärk så känner jag mig faktiskt ganska utvilad efter helgen. Skööönt. Jag hade sovmorgon både igår och imorse, det har jag inte haft på jag vet inte huuuuur länge. Men det var verkligen behövligt. Jag jobbade på casinot både i fredags och igår kväll, så jag har ju liksom inte varit ledig direkt. Men det är skönt att kunna sova lite längre på morgnarna. Och det var en riktigt bra kväll i fredags så det var kul att jobba. Igår däremot var sådär, jag hade en dryg gubbe vid bordet som ville att jag och min "kömpis" skulle följa med dem till "Stöckhölm", och de skulle betala för precis allt. Tönt.

Iallafall. Igår fick jag för mig att gå på en riktig långpromenad. Så jag gav mig ut (i regnet) och gick mot spåren i Rocklundaskogen. Där gick jag fem kilometer innan jag gick hem igen. Jag var ute i en och en halv timme, och promenaden blev nog iallafall åtta kilometer lång totalt :) Det var så himla härligt.. Skogen doftade gott och regnet svalkade skönt :) Ska försöka komma ut lite mer, särskilt nu till hösten. Så mysigt.

Jag hade ju tänkt att jag skulle ha semester nu i veckan som kommer. Men eftersom vädret inte är så kul, och Marcus ligger på sjukhuset, så känns det inte som att jag har nån större lust längre. Då kan jag lika gärna jobba, så slipper jag förlora så mycket pengar. Och så kan jag kanske jobba lite kortare dagar istället, och ta lite semester längre fram nån dag. Men jag får se hur jag gör... Jag ska iaf jobba imorgon och på onsdag. Sen får vi se hur jag gör resten av dagarna... tar nog ledigt nån dag så jag kan greja lite här hemma och planera inför kräftskivan som vi ska ha med casinot nästa söndag.

Nu ska jag kolla på tv, sen blir det nog att lägga sig tidigt.

Min teori håller!

Jag har två saker att säga er idag. Den första är att mitt tak tar in vatten. Det är inte okej. Här sitter jag och äter frukost och helt plötsligt hör jag "plupp! plupp! plupp!" och det stänker vatten i ansiktet. Brun-gult vatten. Det var ju inte helt angenämt, if I may say so. Så det var bara att släpa fram hinkar. Men nu vågar jag inte gå till jobbet, för jag vet inte var det börjar droppa härnäst. Dumt.

Den andra saken jag skulle säga var att jag har en teori. En teori om dåliga dagar och trisslotter. Jag har alltid tänkt att man bara kan vinna på lotter om man har en dålig dag. Ni vet en sån där dag där allt går åt helvete, och man vill bara gå och dö. Lite av en sån dag hade jag ju igår, så jag bestämde mig för att skrapa en trisslott som jag har sparat sedan min födelsedag (har väntat på det rätta tillfället att skrapa). Och jag vann 50kr! Klart att jag gjorde. Det var ju en dålig dag.
Det är med andra ord väldigt obra att skrapa när man har en bra dag. Eller när man vill att nåt annat ska gå bra. T ex vågade jag inte skrapa en trisslott när jag var på jobbintervju sist. För hade jag vunnit på lotten hade jag ju inte fått jobbet.
Undantaget som bekräftar regeln här är ju självklart Malou, som vinner pengar på sin födelsedag. Som vi alla vet är det ju aldrig nån som faktiskt vinner på sina födelsedags-lotter. Klart de inte gör, man har ju en asbra dag med tårta och allt! Och det är därför min teori håller :)

Förresten har jag lyckats laga min toalett. Det var bra. Nu ska jag gå och dra fram lite fler hinkar :S

Vilket oflyt >_<

Natten till i måndags blev Marcus sjuk, och igår åkte han in på sjukhuset med feber och annat otyg. I natt gick min toalett sönder... igen, kan tilläggas. Och imorse försov jag mig, vilket iofs inte händer särskilt ofta, men ändock. Det var ju lite irriterande eftersom jag hade tänkt hinna med en del innan jobbet imorse. Det blev inte riktigt så.

Sen så har det varit allmänt körigt och förvirrande och datorproblem på jobbet... suuuuuuuck. Och av alla viktiga personer som jag har försökt ringa idag så är det ingen som svarar. Gahhhhh. Dessutom så känns det som att jag har ungefär 467684327687 saker att fixa just nu.


Plus att det regnar.

Version 2.0

:)

Fuck.

Det var ett tag sen..

.. så här kommer en ny lista. Den här har jag tagit från självaste Ebba von Sydow.

1) Vad åt du till frukost? Tre knäckemackor med salami och en hallonsmoothie.

2) Lägg ut den senaste bilden du tagit på dig själv.

3) Vem fick du ditt senaste sms ifrån? Från mamma.

4) Vilken färg har din dator? Alltså skalet. Silver och vit

5) När var du arg senast? Det var nog igår.

6) Ditt bästa minne från skoltiden? Hur kul jag hade med mina kompisar.

7) Ditt sämsta minne från skoltiden? Hmm.. min egen osäkerhet kanske.

8) Yoga eller löpning? Yoga any day.

9) Spaghetti Bolognese eller Oxfilé Provencale? You can't go wrong with oxfilé.

10) Vilka tidningar läser du regelbundet? Glamour, ToppHälsa och Buffé.

11) Favoritkaraktär i deckare? Nancy Drew, aka Kitty så klart!

12) Teveprogram du aldrig missar? Missar gör man ju ibland, men jag följer just nu Desperate Housewives, Lost och Gossip Girl.

13) Vem är du avundsjuk på? Kan inte komma på någon jag är direkt avundsjuk på, men sen finns det ju såklart alltid egenskaper hos andra som man önskar att man själv hade. Jag ser upp till folk som vet vad de vill och har nån slags strävan i livet.

14) Din bästa revansch? Hmm.. jag kan inte komma på nåt. Jag är nog inte revansch-typen.

15) Din bästa chef ever, respektive din sämsta? Jag måste nog säga att cheferna jag har just nu är bäst (på båda jobben, både närmsta chefer och de som sitter "högre upp"). Sämsta.. ja, det behåller jag för mig själv, men jag jobbade inte där så länge.

16) Mat som du aldrig någonsin kommer att äta? Orsak? I'll try (almost) anything once. Men saker jag aldrig kommer äta igen är bl.a. kroppkakor och surströmming. Inälvsmat ser jag mig inte äta inom nån snar framtid heller.

17) Offentlig person som du skulle vilja ta dig ett snack med? "Ta ett snack" låter som att jag skulle skälla ut någon, så då vet jag inte. Det finns många puckon som skulle behöva höra ett sanningens ord. Men om jag skulle få träffa vem jag ville för ett givande samtal skulle jag såklart välja Dalai Lama.

18) Kaffe eller te? Te, gärna chai.

19) Skostorlek? 38 för det mesta.

20) Hur ofta är du på IKEA? Hmm ja det beror på.. jag är nog där rätt ofta.

21) Om du hade fem miljoner över - vad skulle du köpa? Om du var tvungen att köpa något annars skulle de försvinna. Om jag var tvungen att bränna allt skulle jag köpa ett hus och en bil, shoppa järnet och ge resten till välgörenhet.

Shoes make me smile, at least for a while

Idag orkar jag inte vara ledsen. Istället köper jag skor. Svarta peeptoe-skor med hög illrosa klack. Bra skit. Har beställt dem från Asos.com.

Och idag fick jag mitt paket från Topshop. Det blev riktigt bra, jag hade tur att allt blev lagom i storlek. Fick ett tips om att de var lite små i storlekarna, så det var bra att jag tog en storlek större.

Nu måste jag gå och lägga mig. Ska upp och jobba på EF imorrn, sen hem och sova för att åka iväg och jobba i Ludvika på kvällen.

See you.

Why do we fall?

Jag dricker smoothies och lyssnar på sorgliga låtar. När man mår dåligt finns det alltid så många låtar att identifiera sig med. Och låtar som säger att tiden läker alla sår. Eller sätter plåster på dem, iallafall.

Allt jag kan hoppas på, är att hur det än slutar så blir det bra till slut.

Idag är en dag då jag vill ha min Bessie. Jag saknar att ha henne i min famn och lyssna till hennes hjärtslag. Det var banne mig något som alltid kunde få mig att sova om nätterna.

And if rain brings winds of change..

Usch vilken jobbig dag. Jobbig vecka, och det är bara tisdag. Bajs. I have a lot on my mind.

Aja.. Nu är jag tillbaka på EF iallafall. Kul att träffa mina kollegor igen. Igår och idag har det konkurrerande valutakontoret i stan suttit inne på Chicco tvärs över gatan och spionerat på oss. Igår satt de där heeeeeeela dagen, idag satt de bara där i tre timmar. De sitter där en i taget, och byter ibland av varann. De tittar på oss hela tiden, och prickar av alla våra kunder. Hahah. It's pretty funny. Vi skrattar åt dem. Mycket. Konkurrens = bra!
En dum sak är dock att vi har fått en invasion av fruktflugor nere i köket. Fan. Vi som precis hade lyckats bli av med svartmyrorna. Nu har vi ställt ut fällor med en blandning av saft, vinäger och diskmedel för att ta kål på rackarna. Synd bara att det stinker så förjävligt av häxblandningen. Fräscht.

Tänkte gå på bodypump idag efter jobbet, men det blev inget. Jag tror jag är på väg att bli sjuk. Har ont i halsen och i öronen. Och jag har tappat bort min fina blommiga sjal. Makes me sad. Det var den finaste jag hade :/

Iaf så försökte jag få mig själv på bättre humör genom att klicka hem lite kläder från Topshop.com. Det funkade halvbra. Men fina kläder var det... En fluffig kjol, en söt blus och en spetsklänning. Nåja..

Nu ska jag lägga mig i sängen och läsa tjejtidningar, sen försöka sova.

Överlever du Burmeister så överlever du allt

Det är Stockholmsveckan på Gotland. Vecka 29, då alla äckliga brats åker ner till Gotland för att festa upp pappas pengar. Och det snålas inte på champagnen. Allt är maxat här nere. Volymen, människorna, spriten och urrigningarna. Jag kan inte alls identifiera mig med dessa människor. Men de verkar ju ha kul iaf.

På Burmeister håller de flesta till. Jag har jobbat där tre kvällar den här veckan, senast igår. Det var bland det värsta jag varit med om. Till att börja med har det inte gått en kväll då jag inte blivit nersprutad med champagne. Och alla är verkligen aspackade. Och så jäääävla slemmiga. Beter sig som svin och har ingen som helst respekt, eftersom de har mycket cash. Då kan man tydligen bete sig hursomhelst.
Jag längtar hem till Pluto. Shiiit alltså.

Igår hade jag en körig kväll. Spel från början till slut. En kille spelade bort.. ja, låt oss säga väldigt mycket pengar. Allt är ju relativt såklart, men för mig hade det iaf räckt till mer än två månadshyror. Hursomhelst.. Han började dansa helt plötsligt, men golvet var så halt av champagne och annat oidentifierbart, så han halkade och landade på rumpan. Det resulterade i att hans armbandsur gick sönder, själva armbandet gick liksom av. Så han tog helt enkelt av sig klockan och gav den till mig. Och ja, jag kan ju säga så mycket som att den var inte köpt på Ur&Penn. Den hade nog kunnat betala några månadshyror den också. Men det hela kändes så dumt, så han fick tillbaka den. Jag hann inte ens tänka tanken att jag nånsin skulle behålla klockan, men det var en konstig känsla. För honom har pengar inget värde alls. för han har hur mycket som helst.

Det är intressant hur dessa människor lever. På ett plan blir man ju lite fascinerad. Å andra sidan blir jag ganska äcklad. Av hela den livsstilen. Visst, bara för att man har pengar behöver man inte supa sig stupfull på champagne som kostar 22000 kronor flaskan. Men här känns det som att typ alla gör det. Och ja, jag vet inte.... det känns bara väldigt, väldigt främmande.

Som sagt, det ska bli skönt att komma tillbaka till verkligheten. Jag ska snart åka iväg och jobba på Munken, och när jag har jobbat klart ska jag direkt på gotlandsfärjan. Den går 03:30. Hemma i Nynäshamn 06:45. Så jag är väl i Västerås nånstans efter 9-tiden. Sjukt jobbigt kommer det att bli.

Hoppas att folk är snälla ikväll. Sist blev jag och spelbordet dränkta i öl. Jag orkar verkligen inte med det ikväll.

Semester?

Idag påbörjar jag min semester. Och med semester menar jag att jag ska jobba 5 dagar av 6. Men ja.. jag är ju ledig från ett jobb iaf.

Jag ska åka ner till Gotland och jobba på casinot. Det blir nog bra. Och ja, jag har ju iallafall ledigt på dagarna. Hoppas det blir fint väder bara. Just nu har jag världens huvudvärk och känner mig inte jättesugen på en 7h lång resa, men vad ska man göra. Det fanns inga bra biljetter kvar när jag bokade, så jag kommer att åka 23:30 ikväll.. framme på Gotland 02:45. Och när jag åker hem får jag ta med mig resväskorna till jobbet, och sen skynda mig vid stängning så jag hinner ta båten som går 03:30 från Visby. Hemma på fastlandet kl 06:45.. Sova får jag väl göra nån annan gång.

Bye for now.

Vart är världen på väg? Varför kan vi inte respektera varandra?

Angående kvinnan som blev våldtagen på Kristiansborg inatt. Enligt artikeln skedde våldtäkten vid halvtretiden, alltså ungefär 10-15 minuter innan jag gick förbi exakt samma ställe, på väg hem från krogen. Ungefär 20 meter från mitt hus. När jag kommer hem ser jag hur det står en polisbil utanför, och jag hör en tjej gråta alldeles hysteriskt. Det visar sig att hon sitter inne i mitt trapphus, och blir tröstad av två poliser och mina grannar. Jag såg inte vem hon var. Men jag hörde hur förtvivlad hon var. Hennes liv är förstört, på grund av någon idiot som inte har någon respekt för andra människor. Hur kan man göra en sådan sak mot någon annan? Hur fan kan man leva med en sån sak på sitt samvete?
Jag tog cykeln hem från krogen. Eftersom jag var ensam ville jag inte gå, och jag tycker det är obehagligt att åka taxi själv (inte ens chaufförerna törs man lita på). Tyvärr hade någon skurit upp ena däcket på cykeln, så det gick ju inte att cykla. Jag försökte cykla litegrann, det kändes för läskigt att gå själv. Men jag klev av cykeln precis vid Arosvallen, jag var ju ändå så nära hemma. Jag kan inte låta bli att tänka; om inte den tjejen hade gått förbi där före mig, hade det då varit jag som fått åka med polisen till sjukhuset? Jag får ont i magen bara jag tänker på det. Hennes förtvivlade gråt inatt skar i mitt hjärta. Ingen förtjänar att vara med om något så hemskt.

Hur ska hon någonsin kunna lita på någon igen?

Jag kan bara hoppas att de får tag på gärningsmannen, och att han får vad han förtjänar. Även om inte straffet blir vad man kan önska, så kommer han få leva med det här på sitt samvete för resten av sitt liv. Och jag hoppas verkligen att han ska fatta vad han har gjort. What goes around comes around. Han kommer inte att klara sig ostraffad, på något sätt får han betala för vad han har gjort.

Det roligaste som hänt på hela veckan

Jag hade en ganska.... intressant kund idag. Hon kom in på kontoret och hade lite frågor angående att låna pengar. Jag svarade på hennes frågor, samt gav henne en låneansökan och en fin liten broschyr där hon kunde läsa på. Anade lite oråd när jag var tvungen att förklara för henne vad ränta innebär. Att det faktiskt kostar pengar att låna. Men till slut förstod hon vad det gick ut på, och gick iväg för att läsa sin broschyr.
Hon kommer sedan tillbaka, kanske en kvart senare, och följande dialog utspelar sig:
Hon: Jo jag undrar... finns det inte någon annan typ av lån?
Jag: Någon annan typ? Hur menar du då?
Hon: Ja alltså... som man inte behöver betala tillbaka?
Jag: Va? Nu förstår jag inte riktigt.
Hon: Jo alltså.. om jag vill låna 1000 kr, och inte betala tillbaka?
Jag: Ehh... nej. Nej, du måste ju betala tillbaka. Det är ju ett lån.
Hon (besviket): Ahaa... okej.. så man måste betala tillbaka. Ja. Ja men då vet jag. Okej.. tack.

Say whaaat?! Känns som att någon blandade ihop lån med rån. Ja... it's a fine line. Tydligen.

Alla lämnar mig :(

Ja, så är det faktiskt. Både Malou och Carin ska åka till USA för att jobba som au-pairer... och de kommer att vara borta forever! Det är inte okej.
Och Johanna tänker lämna stan för att plugga på annan ort. Buhäää! Det är verkligen inte okej. Men hon har lovat att komma tillbaka, så då får hon väl åka då... Men bara en liten stund. Hon påstår att det inte alls är långt bort hon ska flytta, men jag vet att det är betydligt längre än till andra sidan Ringvägen! Bara det tyckte jag var lite väl långt :S

Wäääh! :( Me not happy. Not happy at all.

Dumma fredag

Fan vilken jävla huvudvärk.
Fan vilken jävla stress.
Fan vilket skit.

Skit-fredag.

Tout est chaos

Usch vilken jobbig dag det har varit. Jag känner mig helt orkeslös. Känns som att jag har farit fram och tillbaka hela dagen.

Imorse innan jobbet gick jag till vårdcentralen för att fylla på mitt Twinrix-vaccin. Så nu ska jag ha livslångt skydd mot hepatit. Känns bra. Jag hade verkligen inte lust med den utgiften just nu, men det kändes ändå värt eftersom jag planerar att återvända till Indien. Hellre en dyr spruta nu än två dyra sprutor vid ett senare tillfälle.
Sen iaf så har jag typ tänkt sönder min hjärna på jobbet. Den gick verkligen på högvarv idag. Men jag och mina kära kollegor hann iallafall ha lite dötid. Det hela resulterade i 11st skraplotter (nitlotter kan jag tillägga), samt fyra egengjorda Peach Melba-smoothies. Jajamän. Tur att jag har bästa arbetskamraterna :)

Sen har jag åkt fram och tillbaka mellan jobbet och tvättmaskinen idag. Håller på att tvätta men hann inte klart idag, så jag måste fortsätta imorrn. Suck. Håller även på att städa här hemma, släkten kommer ju hit på söndag så jag vill att det ska vara fint. Förstår inte riktigt hur jag ska hinna med allt bara...

Usch och blä. Idag känner jag mig bara allmänt nere. Jag fastnade i nåt slags tankemönster och nu kan jag inte sluta. Och alltid när jag börjar känna mig nere för nåt så kommer allt annat på köpet liksom. Äsch. Det känns bara som att jag saknar.

Men här kan jag inte sitta. Jag har ett badrum att skura, en säng att bädda rent i och ny disk att diska.

Födelsedagar och jazzdrömmar

Igår fyllde jag år! En riktigt härlig dag blev det, mycket tack vare mina fina kollegor :) Det gjorde inget alls att jag jobbade på min födelsedag. Se själva!

Tårta och paket! :D

Jag är så excited över tårta så jag kan knappt bärga mig.

God var den... chokladmousse och hallon :D

Presenter fick jag också! Hihi :)

Och idag var jag med pappa och Dan till Jazzens Museum i Strömsholm. När pappa fyllde 60 fick han nämligen i present av mig och Dan en konsert med Louise Hoffsten :) Så vi har varit där och ätit goood mat och lyssnat på soft jazzmusik. Riktigt härligt var det! Och jag har en förmåga att flyta bort i tankarna när jag lyssnar på schysst musik. Det kändes ungefär som följande scenario: Jag tänker mig svartvitt (sepia funkar också!), och regnet står som spön i backen, någonstans i USA. Söker skydd mot regnet inne på en rökig jazzklubb. Där sitter endast några ensamma själar (man är lite ensam och svår). Tjejen som sjunger har en svart glansig klänning och rött läppstift såklart. Lite sådär hes röst. Och bakom sitter killen som vispar soft på trummorna. Och själv slår man sig ned, alldeles dränkt av regn i en stor läderfåtölj i något mörkt hörn. Jag föreställer mig en stor prasslig klänning med tusen lager tyg, så man nästan försvinner i klänningen när man sitter ned :) Och en trenchcoat. Och höga klackar. Smuttar lite på ett glas rött vin. Och lokalen är alldeles full med cigarrök och man bara sitter där i sitt mörka hörn och är ensam. Och lyssnar på jazz. Åh! Sjukt romantiskt. Jag kan även tänka mig några ensamma sjömän i lokalen. Det skulle passa in. Och killen som spelar bas är lite svår, men känslig. För övrigt är det en sån där klubb som aldrig stänger, så det gör inget om man somnar i fåtöljen.

B-day pressie

Nu är jag hemma! Marcus present till mig var en Silja Line-kryssning till Helsingfors (ja, jag borde ha köpt Silja Line-scarfen på Myrorna!). Det var en mysig resa, tyvärr var både han och jag ganska förkylda men det gjorde inte så mkt.

Hmmm... så vi är på väg mot Stockholm!

Aha! En Säl-båt!

Vår lilla hytt :)

Båten var mysig, jag har inte åkt så mkt på kryssningar så jag är inte så van med stora båtar.. Skulle nog inte ha några problem att gå vilse om jag vandrade runt där själv. Iaf så spelade vi lite Blackjack på båtens casino... Hihi jag vann 200 kr :) Croupiererna var riktigt roliga, särskilt en dam i 45-årsåldern som hette Berit. Haha hon var så jäääkla skön, hon tog verkligen ingen skit :)

Ute och åker. Whee!

Dag 2. Good morning Helsinki!

Ja, det blev ju en dag i Helsingfors också. Blev inte så mkt shopping, det kändes som att det var ganska dyrt. Det mesta som shoppades kom från Apoteket... haha... Hostmedicin och liknande. Sen fick vi för oss att vi skulle gå till Grand Casino, som vi hade kollat ut i förväg på kartan. Så vi tog en lång jäkla promenad, men när vi väl kom fram till vad vi trodde var rätt ställe såg vi minsann inget casino. Inte ens ett litet. Istället fanns där en sporthall. Hm. Så vi tog en närmre titt på kartan och upptäckte att vi var fel åt helvete. Så det blev till att ta en taxi tillbaka en bit (vi hade verkligen gått onödigt långt), men till slut kom vi ju fram iaf. Casinot var dessvärre ganska trist. 10EUR som minsta insats på BJ'n kändes ovärt... Så vi körde lite på maskinerna istället, men det var astråkigt. Jag vann 3EUR sen drog vi :P

Det här verkade vara nåt viktigt hus... men vad?

När vi kom tillbaka till Sverige ville jag åka in en sväng till Stockholm. Behövde fixa lite smink från MAC på Åhléns City :P Vi gick runt på stan i några timmar (men jag kunde ha stannat lääääänge länge), och jag köpte en finfin kjol och ett linne från Topshop. Marcus fick också shoppa lite. På väg till Västerås stannade vi även på outleten i Barkarby, och jag hittade väääärldens sötaste små karamellskor på Fornarina :D Iiiihihihihi. De är rosa! Och lila! Vilket kap.

Åååhh...

I got my bags packed baby, and I'm ready to go

Hihi. Idag har jag fyndat en kavaj, en väska och 2st scarves för 250 spänn. På Myrorna :) Jag besökte deras nya fina lokaler på Stora gatan, och det var schysst faktiskt. Kändes mkt fräschare än deras gamla ställe. Jag hittade först en jättefin marin-inspirerad scarf som var blå-vit-röd som jag tänkte köpa. Sen såg jag en Silja Line-etikett i ena hörnet, och när jag vecklade ut hela sjalen var det en stor blåvit tomte (?) i mitten, med Silja Line-sälar runt. Eh.. jag var lite nära att köpa den ändå, men det blev inte av. En Silja-Line scarf....hm.. det kanske vore nåt?

Idag har jag varit och klippt mig. På Salong Johnas igen. Känns bra, jag fortsätter nog att klippa mig där tills vidare :) Finfint blev det.

Och imorrn åker jag iväg till hemlig ort med Marcus för att fira min födelsedag. Jag har ingen aaaning om var vi ska åka. Det enda jag vet är:

1) Det finns en reklam just nu om dit vi ska åka.

2) Valutan är Euro.

Jaha. Men då kan vi ju utesluta Norge, Danmark, Ryssland, Lettland, Island, Litauen, Estland, Kroatien, Ungern, Turkiet, Bulgarien, och Sverige. Wtf.

Åh

Vad är det med kläder och skor som gör att man kan känna sig alldeles, alldeles förälskad? Jag ligger hemma i soffan och är sjuk, fullt medveten om att jag borde gå och lägga mig. Men jag sov några timmar på eftermiddagen och nu kan jag inte sova. Tittade på Die Hard:with a vengeance också. John McClane är het som vanligt.
Men ja, tillbaka till ämnet. Nu ligger jag alltså här i soffan och drömmer om Chloé-skor och MiuMiu-väskor. Åh. Och det känns ju lite som fjärilar i magen. Kommer på mig själv med att tänka "jaaa men €200 är ju inte så mycket för ett par skor...." Suck. Jag får nog hålla mig till H&M och Din Sko ett tag till. Vill jag lyxa till det går jag till Bianco. Buhä.

Imorgon ska jag klippa mig. Hoppas jag är frisk då. Sen på fredag reser jag bort över helgen. Don't know where. Det är en hemlis. Tihi.

Jag är utmanad!

Regler: Svara på frågorna om dig själv. I slutet av inlägget ger du den vidare till 5 andra bloggare. Och sedan skriver du en kommentar hos deras bloggar att de har en utmaning att hämta.

1. Vad gjorde du för 10 år sen? Jag fick mitt första sommarjobb. Tjänade 16kr/h, och jag var så jääääkla stolt. Sen dess har jag typ inte haft sommarlov. Egh.
2. Vilka fem saker finns på att göra listan idag?
Jobba (klart!)
Leta skor (klart! Hittade billiga som inte var skitfula)
Färga håret (tar det nog imorrn istället)
Laga mat
Sova
3. Godis jag gillar: Yes. I like candy. Oooohhh caaaanddyyyyy!
4. Vad skulle jag göra om jag blev miljardär: Köpa hus, flytta, idka välgörenhet, resa och köpa x antal skor.
5. Städer/orter som jag bott i: Västerås... så världsvan är jag.

Jag utmanar..... hmm... dig!

Ohh finally

Idag fick jag brev från Svensk-tibetanska Skol- och Kulturföreningen. Nu har jag blivit tilldelad mitt fadderbarn! En sju år gammal pojke i Tibet :) Kelsang heter han, och han är helt underbart söt. Jag smälte direkt när jag fick se kortet på honom. Åh. Me so happy. För bara 200kr per månad får han skolgång, mat och kläder. Det känns helt fantastiskt bra :) Om någon är intresserad av att göra samma sak finns det information på http://www.tibet-school.org/.

Jag hade en helt sjukt dålig start på dagen imorse, med en kund som inte var helt lätt att ha att göra med. Så jag blev på surt humör och tänkte att det här skulle bli en riktig skitdag. Sen började det regna så fort jag klev utanför dörren, och då kändes det verkligen som att jag hade världens oflyt. Men när jag såg brevet jag hade fått blev jag glad igen.

Och ja, ni ser ju själva... solen kom fram till slut :)

Who knows what the future holds..?

Återigen kan vi lite snabbt konstatera att jag suger, eftersom jag inte uppdaterat min blogg på jävligt länge.

Iallafall. Jag har nyss kommit hem från en trevlig födelsedagsmiddag med pappa och Dan. Vi åt på Karlsson på Taket. Sjukt gott... Caesarsallad åt jag. Can't go wrong with Caesar salad. Fast det låg en lus i min förrätt. Det kändes lite onödigt, men jag petade bort den.

Annars har jag på sistone funderat lite över min framtid. Ni vet, vad jag ska bli när jag blir stor osv. Jag har ju varit inne på väldigt mycket olika saker. Det senaste i raden av idéer är att jag ska studera mänskliga rättigheter och på så vis kanske komma att arbeta med biståndsprojekt eller på andra sätt kunna hjälpa människor som har det svårt i världen. Denna idén fick jag eftersom jag funderat länge på att åka som volontär till något land. Nu har jag ju tyvärr inte råd att arbeta gratis och dessutom betala för det... Men sen så kom jag på att man kan ju faktiskt arbeta med såna frågor "på riktigt".
Jag måste erkänna att Indien-resan såklart har bidragit till dessa funderingar. Hela resan förändrade mig och mitt sätt att se på världen.. Och jag känner på nåt vis att jag vill ge något tillbaka för allt jag fick när jag var där.

Det är ganska lustigt ändå. Jag har nog alltid tänkt om mig själv att jag ska utbilda mig till något mer "glamouröst", eller vad man ska säga. Men ni vet.. ett sånt jobb där man går omkring med snygga kläder hela dagarna och dricker takeaway-latte på väg till jobbet. Och vi vet ju alla att jag gillar fina kläder. Jag gillar även skor. Och väskor. Men mest gillar jag nog skor.

Men fan alltså... fan om det dyraste i mitt liv ska vara ett par designerskor. Fan om jag ska stå där en dag och inse att det enda jag åstadkommit i livet är att samla ihop till en stor garderob. Då vill jag hellre göra något som betyder nånting. För mig själv och andra.
Alla kan vi bidra med något.

Jag har för ett tag sen anmält mig för att bli fadder till ett barn i Tibet. Det är inte klart än, men för 150 kr i månaden får jag hjälpa ett barn med både mat och utbildning. Det tycker jag känns bra. I can't wait tills det blir klart :)