Spread my wings and fly away

De senaste dagarna har det varit mer dött än vanligt på jobbet (jääävla finanskris) så jag har ägnat mig åt framtiden istället. Har dammsugit internet i jakt på utbildningar/jobb/whatever som ligger i princip överallt utom i Sverige. Jag har hittat två utbildningar som verkar väldigt lockande. Den ena är Utvecklingsstudier i Hoi An, Vietnam och den andra är Fred- och Konfliktstudier i Pondicherry, Indien. Båda är på 10 veckor i utlandet och en tid hemma i Sverige. Hela kalaset kostar 39000kr inkl boende på hotell samt frukost och lunch. Jag är sååå sugen. Fortfarande känner jag att jag vill satsa på nån slags utbildning inom Mänskliga rättigheter/Biståndsarbete eller liknande.. men det finns ju så himla mycket att välja på. Svårt är det. Jag vill iaf gärna studera en del utomlands, just nu känner jag att den där kursen i Vietnam är väldigt lockande.

Ja, nu har jag ju då inte 39000kr att lägga på en utbildning, eller nåt annat heller för den delen. Vilket leder mig till nästa sak... Norge! Det känns mer och mer som att jag kommer att åka dit för att jobba och spara ihop pengar. Alicia och Dan vill också åka (förutom Sara&Sofia) så jag behöver nog inte åka själv. Behöver bara hitta jobb.. och boende.

Just nu känner jag bara att jag inte kan åka fort nog, jag vill helst vara där typ igår. Fast sen får jag massiv ångest av tanken på att skiljas från min fina (åh så fina) lägenhet och behöva magasinera mina saker :S Jag älskar min lägenhet. Och eftersom jag bor som jag gör är det inte aktuellt att hyra ut den i andra hand. Men.. jag antar att det får vara värt det. Jag kan inte stanna här när jag inte är nöjd, jag vill ut och se världen! Jag vill skaffa vänner i världens alla hörn, jag vill lära mig en massa konstiga språk och jag vill träffa mitt fadderbarn.

Sen kanske jag hamnar i Västerås till slut ändå. Men då ska det vara för att jag har bestämt att jag vill bo här. Inte för att jag inte vågar prova något annat. Sen tror jag ändå att Dharamsala är paradiset på jorden..