Eller nja. Det är ju inte helt sant. Jag såg honom i korvkön på Hummelstabaren. Han såg inte mig. Men jag viskade till Johanna: "Johanna, är det där E-type?!", varpå hon sa "Ja..". Jag tyckte det var häftigt.
Jag måste säga att jag nog fortfarande känner mig lite trött efter helgen. Det blev ju inte direkt så mycket sömn. Men trevligt var det. 30-årsfesten ägde rum på Vidbynäs Golfklubb, på en jättemysig restaurang/krog. Vi bodde på ett vandrarhem som heter Vindhammar, bara ungefär 400 meter bort. Hur mysigt som helst, och vi fick god frukost dagen efter också.
Iaf så var det en rolig fest. Jag kände ju inte direkt någon annan förutom Johanna, och födelsedagsbarnet. Men det var inte en så stor fest, så det fanns tid att bekanta sig med de andra också. Ja.. jag har inte riktigt ork att berätta om hela festen (trött som sagt), men i korta drag så har jag ätit god mat, dansat, sjungit Singstar, mumsat tårta, spelat fiskespel, blivit nedsprutad med champagne, somnat på efterfesten och vaknat bredvid en uppstoppad lämmel. Lämlar är inte så söta som man kan tro.
Over and out.
1 comment:
Det är minsann inte alla som vaknat bredvid en lämmel. De flesta dör nog utan att nånsin ha varit med om det faktiskt.
Post a Comment